Kort om mig

Hej igen, skulle åkt på en lägenehtsvisning men den blev inställd. Konstigt. Lägenhet ja, vi ska ju skilja oss, jag och min man, och gissa vem som äger kedjehuset (inte radhuset) vi ännu bor i. ni gissa rätt. Min man äger det. K har naturligtvis hundra tankar om det där jojo men jag säger att det var ett medvetet val när jag och mina två barn flyttade in för några år sen. Det var praktiskt och vi hade inte längre råd med lägenehten i stan. Och min man var lite i samma sits efter en separation. Jag kan det där med separationer. Tro mig.

Man måste ge och ta. Ibland måste man. Särskilt med ett knippe ungar vilka man oroar sig för också.

Men nu var det irne det jags kulle prata om.

Jag är född i Gävle för 34 år sen. Mina föräldrar är några av byns (jag kallar den byn) större mäklare och har jobbat ihop sen 30 år tilbaka. Först tänkte jag också bli mäklare men sedan kom jag in på en skola i USA några år efter gymnaisiet. Läste mediakunskap och beteendevetenskap i flera år efter att ha fått ett stipendium. MIna föräldrar var stenhårda med att jag skulle klara mig själv. Undantaget är att de via en kontakt hjälpte mig och min första man (han var lärarvikarie på ett mellanstadie och inte särskilt välbärgad allstå) med bostad i Stockholm när vi fick första barnet. Och när han dog var jag och barnen tvungna att lämna lgneheten.

Jojo jag kanske låter kall och saklig kring hela konkarongen men helvete om ni visste vad jag gått igenom.

I gymnasiet och några innan jag reste iväg för att plugga flackade jag mest runt i sverige och en del i England. Sjöng och spelade i ett ganska aggresivt punkband som hette Strupet. Vi var väl okej och hade en del spelaningar på fstivaler men dt känns som välfigt länge sen. Bland det bästa jag vet är att åka i min ford jeep fort och spela Nightwish väldigt högt. Då känner jag mig fri och på väg. Jojo så är det.

Jag har tydligen lite svårt att hålla mig till ämnet. K har väl sagt att jag jobbar med PR och ja det stämmer jag fick jobb redan under vår utbilngind här i Stockholm för några år sen, och pga min mans död gick jag in helt och hållet för jobbet. gick över lik, tjänade pengar, slickade röv och sparkade neråt, ett himla spel alltiphopa. Jag förvånade mig själv rentav. För et år sedan blev jag egen och nu jbbar jag med några få uppdrgagsgivare åt gången och bestämmer själv över min tid. hmm nu kommer nioåringen hem från fotbollsträningen också bäst jag slutar skriva och börjar med middagen och umgås lite med henne. Mannen, förresten, skithögen, arslet, han jag tycker om så förbannat men jojo men men är på resa till Norge igen, om ni undrar. K kanske skulle komma senare också om han orkar. Mina barn gillar K mer än de gillar min man. Inte så konstigt juförsig.

Kram Bodil